Att bygga något helt själv från grunden är en utmaning som kommer med en belöning. Bygger du dessutom en egen bastu blir belöningen dessutom riktigt het.
text: monika agorelius foto: jonas cramby
Börja litet, kanske helt enkelt bara med att tälja, utveckla, lär dig mer, rita och hitta den där hammaren som ligger rätt i handen. Att stifta närkontakt med materialet trä kan ge resultat. MissVEGO mötte snickaren Lisa Gerholm Luhanko som är aktuell med boken Bygga bastu.
Din bok Bygga bastu är verkligen den perfekta boken för de som är nyfikna på att bygga – bastu och/eller andra byggprojekt. Hur bestämde du dig för att skriva just den här boken?
– Tusen tack! Jag gick i några år och hade en bastu på hjul som drömprojekt. När jag började hyra ett torp utan badrum blev det uppenbart att en bastu skulle lösa hela situationen med att inte ha dusch, och om den dessutom hade hjul skulle den kunna rulla med om kontraktet skulle sägas upp. Så när grannen ville göra sig av med en höbalvagn som gjort sitt blev det äntligen dags. Det behövdes lite svetsning innan bygget kunde börja – och det visade sig vara ett så kul projekt! Ett bastubygge ledde till ett annat, och en dag hörde bokförlaget Natur & Kultur av sig. Det var inte självklart för mig att skriva en bok, men jag tänkte på alla frågor jag själv haft inför mitt första bastubygge – kring ventilation, fukt, materialval och så vidare. En bastu är faktiskt ganska komplex för att vara en så enkel byggnad – och det finns många sätt att bygga rätt på. Jag föredrar naturliga material i mina byggen och har försökt skriva så att den som inte snickrat så mycket förut ska våga sig på hela, eller delar av, utmaningen i att bygga bastu.
Det är roligt att se att snickeritrenden håller i sig och framför allt att det – i alla fall i mina sociala medier-flöden – är allt fler tjejer som ägnar sig åt att snickra. Kan du kommentera något om hur läget ser ut nu jämfört när du började arbeta som snickare?
– Det är toppen att fler kvinnor uppmärksammas för sina hantverk – det kommer inspirera fler till att söka sig till de här branscherna, eller i alla fall till att utforska på hobbynivå. Själv upplever jag att det funnits massor med kompetenta kvinnor i byggbranschen långt innan jag själv började för 15 år sedan, men att vi kanske uppmärksammas mer nu. Att bygga något själv från grunden, oavsett stort eller litet, är utmanande och ger en känsla av att vara kapabel, att kunna klara av grejer. Den känslan är en sådan belöning! Jag hoppas att fler ska våga sig på något nytt och få känna så.
Om man minns skolans träslöjdslektioner med glädje och skulle vilja komma i gång med hobbyprojekt: var ska man börja?
– Jag tycker själv att täljning är toppen att börja med för den som vill bekanta sig med trä! Det kräver varken en stor maskinpark eller värst mycket utrymme – det är egentligen bara att rulla undan vardagsrumsmattan och sätta i gång. Mora gör bra täljknivar och de är ingen dyr investering. Färskt virke är mjukt och härligt att tälja i. Stadsbor kan ibland få tag i färskt virke när något parkträd beskurits. Bor man på mindre ort kan man fråga markägare i närheten om lov att ta något överblivet efter fällning. Några vänner satte julklappsknivarna i granen på annandagen, det är ju också färskt virke som man kan ta rätt på. Ett tips är att lägga täljprojektet i frysen mellan varven, då håller det sig färskt. För den som känner sig dragen åt större projekt är det egentligen bara att sätta i gång, men man kan också leta upp en snickeriklubb. Finns det ingen där du bor kan du starta en studiecirkel med andra snickarsugna eller kanske dra med dig grannarna på att bygga en byabastu tillsammans.
Bästa tipsen för den som vill up-cykla gamla möbler och prylar – speciellt för den som vill göra det så miljövänligt som möjligt?
– Det slängs otroliga mängder med byggmaterial dagligen, och det finns chans att göra bra fynd när du ska bygga något. Du kan till exempel hålla utkik och ta rätt på virke från grannens bod när den ska rivas, eller söka efter ‘bortskänkes mot upphämtning’-annonser. Mycket tid och lite pengar är tricket för att bygga hållbart. Förr var det praxis att plocka upp spik som hamnat på marken och räta ut sådant som blivit krokig. Ett knep för att minska lite på vikten i burken med krokig spik är att anordna en spikuträtartävling i samband med fem-kampen på midsommar. Den som rätar ut flest på en minut får poäng, och du får ett knippe spik till bygget!
När och varför bestämde du dig för att du ville bli snickare?
– Jag var egentligen inget ess i skolslöjden – intresset för trä kom senare och jag sökte mig till segelskutor. Arbetet till sjöss innebar en hel del underhållsarbete, och med långt till närmsta hamn och byggvaruhus blev det helt nödvändigt att hushålla med det material som fanns ombord. Det där väckte något i mig och ledde till båtbyggarlinje på folkhögskola i Norge. Jag trodde nog att jag alltid skulle hålla på med båtar, men tack vare lärlingsplats på en byggnadsvårdsfirma fick jag upp ögonen för det traditionshantverk som hör till gamla hus och ja… på den vägen är det.
Vad är det roligaste du snickrat eller byggt?
– Oj, vad svårt att välja! Det finns många byggnadsvårdsprojekt som lärt mig mycket och som jag är stolt över att få ha varit del av, men det är också så skönt att bara få panga ihop något av spillvirke ibland, något som inte behöver hålla i hundra år. För några somrar sedan byggde jag en flotte ihop med kompisar. Vi fick tag på billigt skruttvirke som annars hade blivit flis från ett litet sågverk i Värmland och fuskbyggde en flotte av det och lite annat. Vi snickrade i två dagar, sen var det dags för sjösättning. Den flöt! Men jag är glad att mina gamla båtbyggarlärare slapp se konstruktionen! Hur som helst så gled vi med flotten längs med Klarälven under en vecka, täljde galjonsfigurer och fixade sådant som gick sönder efterhand av drivved och annat som flöt förbi.
Som bastufantast, har du några tips om hur man får bästa bastuupplevelsen, i sin egen hembyggda, på vännens sommarställe eller i badhuset?
– Det viktigaste är förstås att bada bastu så som du själv tycker känns bekvämt och att inte pressa sig till det ena eller andra. Rent konkret så tycker jag att man bör ta med två handdukar, en att sitta på och en att torka sig med när badet är över. För mig är det kontrasterna som gör bastubadet, att gå ut och lufta sig (eller doppa sig om möjligheten finns) är precis lika stor del av upplevelsen som värmen, så det är ett tips. En helt personlig åsikt gäller bastudoft, jag tycker om att droppa i lite tjärdoft i ösvattnet, men fråga de du badar bastu med först för det går inte hem hos alla.
Lisas 5 bästa tips till dig som vill börja snickra
1. Man kommer långt med handverktyg som hammare, kniv och en bra fogsvans. Se till att ha en hammare som är skön att hålla i och varken för tung eller för lätt för dig (450 gram eller 16 oz funkar för mig) och en fogsvans som är vass.
2. När du vill ta hjälp av maskiner så måste du inte köpa nytt, det mesta finns ofta att hyra på byggvaruhus och annat kan du kanske låna från en kompis eller granne.
3. Ha tålamod och kom ihåg att det tar tid att lära sig nya grejer.
4. Om du ska återanvända trä så tänk på att virke ska vara torrt och friskt, utan skador från fukt, insekter eller svamp.
5. Om du vill köpa nytt virke så kolla om det finns något mindre sågverk där du bor – då stöttar du lokal virkesproduktion där råvaran kan komma från mer hållbara skogsbruk.
Fakta om bastubad
- Människor har ägnat sig åt svettbad i tusentals år. I sin bok Bygga bastu berättar Lisa Gerholm Luhanko att det gjorts arkeologiska fynd från boplatser på Orkneyöarna, daterade till 4 000 år före vår tideräkning.
- I Finland är bastu traditionen helig och med på Unescos lista över immateriella kulturarv. Finlands bastusällskap beskriver bastun som en plats där man kan skölja av sig den hektiska vardagen både mentalt och fysiskt.
- Ordet bastu kommer från badstuga. Det är ett rum eller mindre byggnad som används för bad och är uppvärmt till en hög temperatur. Traditionellt har bastun även använts för torkning av malt, säd och lin, och för torkning och rökning av fisk och kött.
- Bastubad stärker immunförsvaret. När du bastar börjar din kropp att producera fler vita blodkroppar som hjälper till att minska infektioner vilket innebär att du blir mindre sjuk. Och skulle du bli sjuk blir du snabbare frisk med ett bra immunförsvar.
- Att basta är rena detoxkuren. Svettproduktionen sätter igång och du rensar kroppen från slaggprodukter. Bastuvärmen verkar lindrande för nackbesvär, ryggont och stela leder.
- Bastubad är inte bara bra för kroppen utan även för psyket. När du bastar ökar serotoninhalten, ett ämne som gör dig harmonisk, lugn och avslappnad vilket kan leda till bättre sömn.
- Ta god tid på dig och få fart på blodcirkulationen genom att växelvis basta och svalka dig i kallt vatten.
Bygga bastu
Har du också drömt om att bygga en egen bastu men inte riktigt vetat var du ska börja? Boken Bygga bastu av Lisa Gerholm Luhanko är en praktisk handbok som hjälper dig genom hela processen, från första hammarslaget till första skopan vatten på stenarna. Alla moment i bygget behandlas steg för steg och varvas med snickartips och tydliga ritningar. Du får lära dig hur de viktigaste verktygen fungerar och hur du gjuter plintar, reser regelstomme, lägger tak, isolerar och spikar panel. Dessutom visar Lisa hur du bygger en dörr, renoverar ett fönster och kokar egen slamfärg.
