No dig – En hållbar odlingstrend

Drömmer du om att odla din egen mat, men känner att du hindras av brist på odlingsyta, inte vill få ryggskott av allt grävande och dessutom bävar för allt eländigt ogräs som måste slitas bort i tid och otid? Då är No Dig-odling något för dig!

text: monika agorelius foto: jason ingram, charles dowding, monika agorelius

No Dig-metoden är ett klimatsmart alternativ som inte kräver varken stora arealer, specialverktyg eller växthus. Dessutom får du riktiga grönsaksskördar, nästan helt fria från ogräs.

Kungen av No Dig heter Charles Dowding, engelsmannen vars YouTube-videos, böcker och online-kurser har hundratusentals superfans världen över. Undertecknad är en av dem – även om det i sanningens namn ska erkännas att det är maken som odlar mest, men undertecknad skördar och lagar gärna.

MissVEGO möter upp med Charles på Zoom. Det är en mörk vinterkväll då han sitter i sitt hemmakontor på landsbygden i grevskapet Somerset i sydvästra England. Med ett leende läpparna ber han om ursäkt för den sena timmen, men förklarar att det beror på att han sällan hinner sitta vid datorn och prata på Zoom under dagtid, för då har han fullt upp i växthus och trädgård. Idag har han även filmat en ny video till sin populära YouTube-kanal, som regelbundet uppdateras med odlingstips och inspiration.

Kan du förklara vad No Dig är för den oinvigde, på ett enkelt och sammanfattande sätt?
– No Dig är en gammal metod som vi anpassar efter vår moderna livsstil. I all enkelhet går det ut på att inte gräva i jorden. Att arbeta med den grävfria metoden handlar i grunden om att odla på samma sätt som naturen gör. Skogar och ängar grönskar för fullt utan att någon har varit där och grävt. Varje år faller löven på marken, blommor och andra växter vissnar och förmultnas. På så sätt återförs organiskt material och näring till jorden. Det är ett självunderhållande system. Jorden störs inte och de naturliga processerna får arbeta i fred. Maskar, insekter, bakterier och svampar får leva sitt komplexa liv i jorden utan att bli stört.

Inga maskiner, inget grävande, inget ogräs men riktiga skördar. Det låter lite för bra för att vara sant.
– Det är faktiskt ännu bättre än det låter. Jag har sysslat med detta i snart 40 år men jag upptäcker hela tiden nya saker som är fantastiskt med No Dig. Till exempel har jag under flera års tid haft två identiska växtbäddar intill varandra. I en av dem luckrar jag upp jorden genom att gräva varje år och den andra är totalt ogrävd, alltså No Dig. Båda bäddarna får exakt lika mycket kompost varje år och vi odlar samma grödor i dem. Förra året mätte vi koldioxidhalten i jorden i de båda bäddarna och kom fram till att den ogrävda jorden innehöll betydligt större mängder koldioxid. Detta visar då att i den jord som grävs försvinner koldioxiden medan den stannar kvar i jorden i den ogrävda bädden.

Finns det andra fördelar som gör att No Dig bättre för klimatet?
– Det finns massor med andra fördelar. Bland annat håller en No Dig-bädd vatten bättre, så man behöver inte vattna sina odlingar lika mycket. Dessutom rinner vattnet nedåt bättre. Lös, uppluckrad jord förs bort med regnvatten och kan skapa problem vid översvämningar.

Kan man odla No Dig i stor skala?
– Det kan man, men det blir inte lika effektivt rent ekonomiskt. Jag och mitt team odlar bland annat en rad olika salladsorter som vi säljer till lokala restauranger och livsmedelsbutiker. Ibland får jag frågan om vi skulle vilja arbeta på en större skala, men när vi räknat på det inser vi att det inte skulle löna sig. På en mindre skala blir det värt mer, för man kan med lätthet – och en del planering – till exempel odla tillräckligt för familjebruk, men skulle man vilja göra en storskalig potatisodling med No Dig-metoden skulle det bli väldigt kostsamt när man räknar nedlagd arbetstid och därför inte bli lönsamt.

Min man är duktig No Dig-odlare och vi märker att även om potatis och lök är jämförelsevis billigt att köpa i affären så smakar det bättre med hemodlat.
– Smaken är definitivt bättre. Äter man det man odlat så får man ju även de osynliga nyttigheterna, som mikroorganismer som påverkar tarmfloran på ett sätt som kan vara bra för hälsan. Dessutom har inte maten man odlar själv transporterats, lagrats eller utsatts för besprutning – om man väljer att odla helt ekologiskt vill säga.

Håller du med om att det gör gott för kropp och själ att odla? Att umgås med familj eller vänner i trädgården eller på kolonilotten och påta tillsammans i trädgårdslandet. Eller att bara vara ensam, tyst och låta tankarna vandra fritt medan man pysslar med växter, lyssnar på fågelsång och upplever väder och vind.
– Verkligen. Den sociala aspekten och närheten till naturen är nästan viktigast av allt. Eftersom naturen arbetar i sitt eget tempo – som är betydligt långsammare än allt annat som vi har omkring oss i våra moderna liv – så får naturens tempo en lugnande effekt, rent mentalt. Växter och människor är rätt så lika varandra. Växter vill också ha syre, vatten och mat. Vi behöver båda skyddas från elakartade bakterier och virus och det gör vi bäst genom att hålla oss friska och ha ett gott immunförsvar, och det gör vi genom att se till att få i oss god näring. Dessa ingredienser är nödvändiga för att en jord ska fungera och skiljer sig inte så mycket från oss som man kan tro.

Du bor och odlar i sydvästra England, som är ett helt annat klimat än i Sverige. Kan man arbeta med No Dig i Sverige, som – beroende på var i Sverige man bor – har tjäle i marken till långt in på våren och själva växtsäsongen är mycket kortare än i sydvästra England.
– Eftersom det inte ska grävas eller plöjas i jorden så behöver man inte tänka på tjälen när man jobbar med No Dig. Man kan till exempel lägga på ett nytt kompostlager på hösten, innan snön kommer och låta det ligga över vintern. På våren när snö och is smälter rinner vattnet ned i jorden och tar med sig näringen från komposten. Och när temperaturen på våren tillåter är det bara att börja odla.

Vad ska man odla om man är nybörjare?
– Jag föreslår att man börjar med bladgrönsaker, för då får man mer mat under en längre period. Till exempel spenat, grönkål, sallad och örter som koriander, dill, persilja och så vidare. Morötter, rödbetor och potatis är också roligt att odla, men det tar lite längre lång tid och du kan bra skörda en gång.

Färskpotatis då, det går ju ganska fort?
– Ja, färskpotatis är roligt att odla. Se bara till att köpa en tidig sort. Potatis är så lätt att odla och för barn till exempel är det extra roligt. Man behöver rätt så mycket kompost för att odla potatis, men om man tänker långsiktigt, så blir all den kompost man använder för att odla potatisen ännu mer förmultnad till nästa år – så det blir inget slöseri, man skapar bara ännu bättre förutsättningar för kommande odlingsår.

Det finns i mitt tycke inget som luktar så gott som nyuppdragna morötter och potatis.
– Haha. Ja, det är underbara dofter.

Vad är dina favoriter att äta av allt du odlar?
– Vitlök. Jag älskar vitlök. Jag äter en bit rå vitlök varje dag, det är en boost för immunförsvaret. Och sallad, jag älskar sallad och äter det varje dag.

Måste man göra sin egen kompost, alla har ju inte plats för det?
– Du blir förvånad över hur mycket kompost du kan göra själv. En bra kompost består av en blandning av grönt köksavfall som till exempel potatisskal, kaffesump, grönsaksblast och äggkartonger rivna i småbitar. Blanda det med gräsklipp, löv, fallfrukter och nedklippta växtdelar. Har man inte egna löv eller gräsklipp kan man kolla med grannar och vänner. Lokala kaféet kanske med glädje skänker bort gammal kaffesump. Kogödsel är också perfekt, om man kan få tag på det.

Ogräset då? Slipper man det helt och hållet?
– Grundar du med ett lager kartong innan bädden fylls på tynar ogräsen bort av ljusbrist. Det är också bra att ha en extra kant runtom bädden, så att växtlighet får svårare att tränga in från sidorna. Under vintern kan bäddarna täckas med odlingsdukar för att hålla dem fria från ogräsfrön. Att då och då kratta igenom ytan är också ett bra sätt att hålla ogräset borta. Det som ändå etablerar sig ska avlägsnas med så lite grävning som möjligt för att inte störa mikrolivet och daggmaskarna.

Vad är den vanligaste frågan du får från dina kursdeltagare och på sociala medier?
– En vanlig fråga är: ‘Kan man plantera i kompost, bränner man inte rötterna då?’ Svaret är ja, man kan planera i kompost men det är bäst när komposten är färdigbrunnen. Riktigt färsk kompost kan vara för het, så om du har en kompost som ångar och är väldigt het så bör du vänta tills den är färdigbrunnen innan du planterar. En annan fråga är ‘Det är så mycket ogräs där jag tänkt odla, hur ska det gå?’ Jo, det går – om ogräsen trivs så är det ett gott tecken på att det är bra jord just där. Täcker man bara marken med pappkartong första året så kväver man ogräset. Det är nyckeln i den här metoden.

Du får det att låta så enkelt.
– Det är enkelt. Det handlar faktiskt om att vara lite trotsig och slänga bort handboken, att sluta lyssna på alla experter och testa sig fram själv. Den grävfria No Dig-metoden passar alla, då det är mindre påfrestande för kroppen och dessutom uppmuntrar till rutiner för trädgårdsodling som är mer hållbara och som passar både jorden och den egna livsstilen. Det är inte så krångligt att komma i gång och belöningen är att man får äta mat man odlat alldeles själv.

6 enkla steg – kom i gång med No Dig

1. Täck marken där du vill odla med tjock kartong, så att allt rotogräs kvävs. Gör varje bädd så pass smal att du når in till mitten utan att behöva trampa omkring på bädden i onödan. Det är bra att ha en extra kant runtom så att växtlighet får svårare att tränga in från sidorna. Om du odlar i pallkrage; täck marken med kartong först och ställ sedan på pallkragen.
2. Häll på ett tjockt lager, 15–20 centimeter, med färdignedbruten kompost blandat med kogödsel.
3. Plantera. Bäst resultat får du om du använder färdiga småplantor, endera köpta eller om du påbörjar dem inomhus i små krukor eller i små toapappersrullar. Plantera något tätare än du annars skulle ha gjort. När plantorna växer upp och sluter sig samman hindrar de fukt från att dunsta. Detta sparar vattning och gör det svårare för ogräs att få fäste.
4. Odla förslagsvis sådant som växer snabbt, till exempel olika slags salladsblad och spenat. När det är dags att börja skörda; plocka och ät de yttre bladen så kommer du att ha fräsch sallad hela sommaren lång.
5. Även om det blir mindre ogräs, plocka bort allt som dyker upp – se till att få med roten. Om du är noga med detta det första året blir det ännu färre ogräs år två och framåt.
6. Varje år fyller du på med ett nytt lager kompost och gödsel, omkring 5–7 centimeter tjockt lager, det ska läggas på under tidig vår eller höst. Du kan anlägga en No Dig-bädd när som helst under året.

Gör din egen kompost

Kompost är nyckeln i No Dig. Den ska vara väl nedbruten. Har du ingen egen går det bra att köpa in färdigt material på säck. Komposterar du själv gäller det att få upp värmen ordentligt så att fröogräs och skadliga svampar och bakterier försvinner. Det brukar vara lagom att kompostera cirka 40% brunt kolrikt material (till exempel vedflis, papper, kvistar) och 60% kväverikt grönt material (gräsklipp, färska löv, färskt växtrens, vegetabiliskt köksavfall som potatisskal med mera). Du kan även använda välbrunnen kogödsel, det är också utmärkt mat för maskar och mikroorganismer.

Charles Dowdings – Bra-att-ha-grejer

  • En skottkärra. Har man en liten trädgård behövs den kanske inte, men jag tycker att en skottkärra är bra så att man enkelt kan transportera jord, kompost, plantor och så vidare.
  • En kratta för att samla ihop löv med mera.
  • En planteringspinne för att göra små hål med där man ska planera.
  • En propagator med insats är bra att ha, då kan man så fröer och sticklingar i såjord inomhus innan man planterar ute.
  • Täckväv, för att hålla plantorna varma på nätterna på våren när det fortfarande är kallt på nätterna. Täckväv är också bra för att hålla skadedjur borta – sniglar är lika förtjusta i sallad som människor.
  • Insektsnät, att använda för grödor som skadedjuren gillar på sommaren. Näten är ofta gjorda i plast, men om man sköter om dem så håller de många år.

Nyfiken på Charles Dowding: charlesdowding.co.uk

Dela inlägg:

Share on facebook
Facebook
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn

Relaterade inlägg

Missa inget från MissVEGO

Få det bästa och senaste från MissVEGO direkt i din inbox – anmäl dig till vårt nyhetsbrev!