Sortera – för att åter-vinna

Begagnathandeln fortsätter växa och det talas om att vi är på väg mot en återbruksrevolution. Hur hållbara våra konsumtionsmönster kommer att vara i framtiden är något vi alla kan vara med om att påverka och bestämma.

av yvonne gull foto ronja willners

 

Att begagnathandeln fortsätter att växa är något som Svensk Handel konstaterar i årets upplaga av rapporten Läget i handeln där Begagnathandeln lyfts fram i ett eget kapitel. Här visar man på den uppsjö av koncept och samarbeten som sätter fokus på begagnathandeln. Samtidigt som anledningarna till att vi handlar second hand kan vara allt från ett lägre pris, till att vi vill konsumera mer hållbart. Men vi kan bli ännu bättre.

– Sverige är sämst i Europa på att handla second hand, vi är betydligt bättre på att lämna in, säger Åsa Blomberg, marknads- och kommunikationschef på Myrorna.

Totalt omsätter detaljhandeln 20 miljarder kronor varje år, av denna summa härrör inte mer än 2 procent till begagnathandeln. Men prognosen talar för att den framgent skulle kunna öka med 1,5 miljarder kronor om året!

I kundundersökningar framkommer även att 2 av 3 konsumenter köpt en begagnad detaljhandelsvara under det senaste året. Av dessa konsumenter var 4 av 5 i ålderskategorin 18–29 år, något som i sig är en faktor till ökad försäljning då denna yngre målgrupp köper betydligt mer än de äldre. Genomsnittskonsumenten som handlar begagnat gör omkring fyra inköp om året.

MissVEGO har satt sig på pendeltåget mot Nynäshamn för ett besök på Myrornas sortering för kläder ute i Tungelsta, söder om Stockholm. Här jobbar närmare 30 personer, varav några har arbetspraktik. Vi har stämt träff med Åsa Blomberg och hennes kollega Andreas Holmberg som är gruppchef här. Just när vi kliver in är det inga lastbilar på plats vid lastkajen men de är på väg. Han berättar:

– Vi får in omkring 10 ton kläder varje dag.

Grovsorteringen

Dessa kläder kommer från boxtömningar, återvinningscentraler och butiker. Generellt kan man säga att de kläder som kommer in från butiker är de finaste. Då har folk brytt sig lite extra om vad de lämnar ifrån sig. Tider då folk har ledigt, och tillika nu under pandemin, ökar mängden inlämnade kläder och föremål, många passar helt enkelt på att rensa när de är hemma.

Vi är omgivna av mängder av kläder förpackade i stora metallvagnar. Första anhalten är nu grovsorteringen där kartongerna töms för att sedan sorteras i fem olika kategorier. Den första och största kategorin här är kläder som skickas på export härtill: barnkläder och textilier samt kläder som kommer att säljas i butik eller webbshopen. Andreas berättar:

– I första sorteringen sorteras 80 procent ut för att skickas vidare på export, då det helt enkelt är sådant som inte går att sälja i Sverige.

Galgningen

Det är löpandebands-principen som gäller här och flödet av plagg av alla de slag som passerar är enormt. Som tur är går det att pausa bandet. Efter den första sorteringen åker sedan det som inte sorterats ut upp en våning. Här plockas nu plaggen upp ett i taget och hängs upp på galgar på så kallade ryttare, en ställning med hjul. Dessa är indelade i olika kategorier, från dam och herr, till design och personligt. Damkläder är den största kategorin, samtidigt som det allt som oftast är brist på herrkläder. Under hela sorteringsresan letar alla efter så kallade prio-plagg – det vill säga lite lyxigare plagg som kan säljas på nätet till ett högre pris.

– Varje vecka får vi information från butikerna om vilka typer av produkter de saknar och vill få in. Vi lyfter fram dessa inför dagens arbetspass så att vi har rätt fokus, förklarar Andreas Holmberg.

Prissättningen

Ryttarna anländer till nästa anhalt och här är det nu dags för prissättning. Det finns en färdig prismix och värderaren jobbar med att märka upp plaggen innan de blandas och packas för att återvända till butik.

Under de senaste tio åren har begagnathandeln professionaliserats och drivs affärsmässig. Samtidigt så har Myrorna fortsatt att ha samma uppdrag som alltid – att generera ett finansiellt överskott till social nytta.

– Vi har genomgått en enorm professionaliserings med affärsplaner och nyckeltal. Vi går mer och mer mot marknadsmässiga villkor, säger Caroline Andermatt, vd på Myrorna i rapporten Läget i handeln.

Tre fokusområden

Myrorna startades 1896 av några kvinnor på Östermalm, de samlade in begagnade saker och sålde dem. Tre år senare överlät de verksamheten till Frälsningsarmén som samma år öppnade sin första butik på Götgatan på Södermalm. Redan då var arbetspraktik en del av verksamheten något som är ett fokusområde än idag. De två andra fokusområdena är att jobba för hållbarhet och få fler att återvinna samt att bidra till Frälsningsarméns sociala arbete i Sverige.

Under senare år har begagnathandeln blivit en allt större aktör i detaljhandeln. I Svensk Handels rapport lyfter man fram två skäl till detta, varav den ena är att branschens aktörer har professionaliserats samt att efterfrågan från konsumenterna har ökat. Kunderna här efterfrågar en kombination av låga priser och unika produkter samtidigt som att handla begagnat likställs med att handla hållbart. Man talar om begagnatlyftet och om att man gått från skam till glam! Här är en intressant reflektion att begagnathandeln är stark i områden där kyrkan historiskt varit stark – det handlar om bra förutsättningar att hålla verksamheten igång med ideella krafter.

Välutbildade shoppar mer

Av konsumenterna är det ungefär lika många män som kvinnor som handlar begagnat, kvinnorna handlar dock något oftare än männen. En gemensam nämnare är att ju högre utbildningsnivå desto fler väljer att handla begagnat. Begagnathandeln är dock spretig och en stor del av försäljningen sker mellan privatpersoner via nätet. Tittar man på begagnathandeln mellan företag är det en nisch som har framtiden för sig.

Begagnatkonsumenten drivs av priset, hållbarhetsaspekter och det unika utbudet. Att se miljövärdet av att inte köpa nytt är något som bör lyftas fram. Efter att ha spenderat några timmar härute på sorteringen och sett alla dessa kläder passera, från de enorma travarna till att de blivit upphängda, prismärkta och redo för leverans är både inspirerande och lite skrämmande. Vår konsumtion är galet hög! Åsa berättar om att de när någon ny lågpriskedja öppnar upp – ja då tar det inte lång tid innan produkterna hamnar här. Ibland helt oanvända!

Producentansvar

Blickar vi framåt finns redan idag ett förslag om ett producentansvar som handlar om att företag måste ansvara för produkten långt efter att den lämnat butik. De kanske kan återvinnas eller hamna i en hållbar loop där materialet används igen och igen. Ikea är ett av de stora företagen som befinner sig i denna resa. Målet är som sagt att öka återvinningen i Sverige, själv skulle jag vilja addera även vikten av att generellt minska vår konsumtion – tänk efter innan du handlar både nytt och second hand.

3-i-topp

Vad shoppar du second hand?
20% kläder
14% heminredning
13% möbler Ser vi på del av
omsättningen så vänder vi på listan.

Fysiska second hand-butiker

  • I Sverige finns omkring 1 000 fysiska second hand butiker.
  • De ideella aktörerna dominerar.
  • Myrorna har idag 31 butiker.
  • På myrorna.se når du webbshopen.

 

Dela inlägg:

Share on facebook
Facebook
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn

Relaterade inlägg

Missa inget från MissVEGO

Få det bästa och senaste från MissVEGO direkt i din inbox – anmäl dig till vårt nyhetsbrev!