Cirkulärt mode

Cirkulärt är modernt

Modebranschen är en av världens mest förorenande branscher. Sverige ligger i framkant med att arbeta hållbart sätt och det finns flera exempel på företag med cirkulära affärsmodeller.

text caroline li-palmgren illustration nathalie anna gill

Vi lever som om att vi hade 1,6 planeter till hands. Den globala handeln och vårt ohållbara konsumtionsmönster gör att vi förbrukar mer av jordens resurser än vad vår planet kan hantera. Textilbranschen är en av världens mest förorenande och klimatbelastande branscher. Den kräver ofantliga mängder av resurser och bara några få procent av allt textilt material återvinns.

För att arbeta mot ett hållbart mode krävs att samhälle, näringsliv och konsumenter samarbetar. Här räknas branschöverskridande samarbeten, forskning och producentansvar.

Använd längre

Av hela den textila värdekedjan är själva produktionen av nya textilier den största miljöboven. Siffror från Naturvårdsverket visar att hela 80 procent av plaggets miljöpåverkan uppkommer under produktionen. Enligt rapporten Mot en textil cirkulär ekonomi – Resumé av forskningsläget framtagen av forskningsinstitutet RISE utgör produktionen av nya textilfibrer 79 miljoner ton varje år.

Men miljöpåverkan kan minska drastiskt med upp till 40–50 procent om varje plagg används dubbelt så många gånger. Sverige ligger i framkant med att arbeta på ett hållbart sätt och det finns flera exempel på svenska företag med cirkulära affärsmodeller inom mode- och textilbranschen. Svenska H&M är först i världen med att installera ett återvinningssystem, LOOOP, direkt i butik. Maskinen omvandlar, designar och syr om ett gammalt plagg till ett helt nytt plagg direkt i butik. På så sätt återanvänds kläderna igen. Även svenska företaget Re:newcell är först i världen med en storskalig anläggning som återvinner textilier till nya fibrer som i sin tur kan användas för tillverkning av kvalitetskläder. Ett annat exempel på hur svenska företag ligger i framkant finns i Malmö. Där finns nu världens första storskaliga automatiska textilsorteringsanläggning Siptex. Den har kapacitet att hantera en tredjedel av den textil som idag slängs i soporna i Sverige.

Ett hållbart samarbete

En framgångsfaktor är att svenska företag samarbetar och som konkurrenter inom en och samma bransch sluter upp för att bidra till en hållbar textilbransch.

– Sverige ligger långt fram med att arbeta cirkulärt inom textil. Till stor del för att konkurrenter arbetar tillsammans och bildar nätverk för olika hållbarhetsfrågor, säger Maria Sandow, tidigare kanslichef Svensk Handel Stil (sko & textil), nu senior expert på hållbarhetsfrågor, fokus csr och modebransch.

Det finns många exempel på detta. Svensk handel stödjer klimatinitiativet Swedish Textile Initiative for Climate Action, STICA, som lanserades 2019 av klädbolagen H&M, Kappahl och Peak Performance i samarbete med Sustainable Fashion Academy. Syftet är att minska klimatpåverkan.

Högskolan i Borås har fått regeringsuppdraget att etablera och driva den nationella plattformen Textile & Fashion 2030. En arena där branschens aktörer förenas för hållbart mode och hållbara textilier.

Mode att cirkulera

Framstående inom cirkulär textil är klädvarumärket Houdini Sportswear. Svenska Houdini har i över tio år varit en av klädbranschens ledande aktörer inom hållbarhet och idag behöver minst 50 procent av plagget vara i återvunnet textil. I framtiden är målet att vara helt cirkulära.

– Vi har som mål att bli 100 procent cirkulära år 2022, säger Mia Grankvist, PR-ansvarig på Houdini Sportswear.

Ansvarsfullt företagande är ledordet.

– För oss är det otroligt viktigt att arbeta cirkulärt och att komma bort från det linjära sättet att producera och konsumera kläder på, säger Mia Grankvist.

För att främja cirkulär design och minska plastavfallet i klädbranschen lanserade företaget förra året världens första fleecetröja, Mono Air Houdi, som släpper mindre mikroplaster. Det är ett open source-initiativ och innebär att andra designers kan ta del av arbetet och kopiera designen rakt av.

– Vi delar med oss av vår kunskap för en bättre planet helt enkelt. För oss är det självklart att vi som företag behöver samarbeta med andra inom branschen för att skala upp och göra verklig förändring, säger Mia Grankvist.

Hyr din tröja

Idag kan kunden även lämna in gamla Houdini-plagg som går till second hand eller återvinning. Man kan även hyra plagg på hemsidan. Något som vi kommer att se mer av i morgondagens butik.

I morgondagens butik behöver man tillföra någonting mer som visar på att man är cirkulär. Till exempel second hand eller möjlighet att hyra kläder. Men också kunskap. Det är vårt ansvar som företag att med vår kunskap motivera och inspirera kunden att välja rätt.

För självklart finns det utmaningar. Till exempel innebär ofta kvalitetskläder en dyrare prislapp.

– Idag är det dyrare att göra rätt. Därför är det viktigt att vi som företag förklarar och motiverar varför det är dyrare. För det är tyvärr billigare att köpa polyester som är sämre för miljön, avslutar Mia Grankvist.

Dela inlägg:

Share on facebook
Facebook
Share on twitter
Twitter
Share on linkedin
LinkedIn

Relaterade inlägg

Missa inget från MissVEGO

Få det bästa och senaste från MissVEGO direkt i din inbox – anmäl dig till vårt nyhetsbrev!